I gårdagens Nynäshamns Posten var den stora nyheten att tre “kommundelar ska få egna folkfester”. Det lyckliga kommundelarna är Sorunda, Stora Vika och Backlura. Och det är bara att gratulera!

Men läser man vidare om folkfesterna så blir åtminstone jag lite fundersam. De här festerna ingår i ett kommunalt demokratiprojekt, initierat av kommunstyrelsen. Man har gjort en upphandling av körsång och berättarcaféverksamhet från privata aktörer för 1 miljon om året i tre år.

Körsång och berättarcaféer är jättebra saker. Och absolut inget ont om dem som kommer att driva dessa verksamheter. Men hur har man tänkt i kommunledningen, när man beslutat att “stärka” dessa tre specifika områden i kommunen? Och hur upplever man där detta behov av att bli “stärkt”?

Kan man “uppifrån”, från maktens sida, organisera fram en demokratisk rörelse underifrån? Jag tror tyvärr att det är dömt att misslyckas.

På kommunens hemsida finns en del dokument om kommunens folkhälsosatsning på 30 miljoner under 3 år. Det är i folkhälsoprojektet, som det här “demokratiprojektet” ingår. Det som står i dokumenten om “egenmakt”, om att nynäshamnarna ska fås att känna att de har inflytande över sin situation o.s.v., gör mig skeptisk.

Det är en individualistisk syn som dominerar i kommunens demokratidokument, inte synen att demokrati består i gemensamt, kollektivt handlande efter diskussion. Man säger uttryckligen på ett ställe att man vill undvika “proteströrelser”. Ett par av målen är istället att öka förtroendet för politiker och att höja antalet röstande i valen!