Blog Image

Hannus blogg

Om bloggen

Här tycker jag till om bl.a. kommunal-, riks- och internationell politik.

Varför är sekulära stater bra i Mellersta Östern?

Internationell politik Posted on Mon, March 05, 2012 16:15:46

Einartysken har skrivit en tänkvärd artikel igen.

Han börjar med grundläggande fakta om politiken i Mellan Östern, som att förklara varför sekulära regimer är en bra idé där. Sunni- och shiamuslimer slipper nämligen då utkämpa inbördeskrig om vem som ska ha makten, sunni eller shia!

När USA invaderade det sekulära Irak under Saddam Hussein, övergick makten till shiamuslimer, med kända, katastrofala följder för landet.

Einartysken kommer sedan in på en beskrivning av hur demokratin ser ut i USA, och den får underkänt, kan man lugnt säga. Och det är ju lite pinsamt för ett land som tagit till sin uppgift just att införa “demokrati” i andra länder. Nu senast har ju utrikesminister Clinton läxat upp Ryssland.

Här kommer några citat på tyska.

Den amerikanska regeringen borde arresteras enligt amerikanska terroristlagar för förbindelser med terrorister:
“Jetzt, wo Washington selbst Al-Qaida Verbindungen hat, wird nun die Regierung in Washington verhaftet nach dem anti-Terroristen- Gesetz?”

För Washington är “demokrati” ett massförstörelsevapen! Se på Libyen och Irak…:
“Für Washington ist „Demokratie“ eine Massen-Vernichtungs-Waffe. Wenn Washington „Demokratie“ bringt, bedeutet es die Zerstörung des Landes wie in Libyen und Irak.”

Amerikaner kan enligt en lag föreslagen av Obama, bli inspärrade på obegränsad tid utan rättegång eller bevis:
“Auf Obamas Verlangen hat der Kongress mit großer Mehrheit ein Gesetz eingeführt, das erlaubt, amerikanische Untertanen unbegrenzt ohne Verfahren oder Beweise einzusperren. ”

USA sätter sin egen författning ur spel, men vill införa “demokrati” i Mellersta Östern, Afrika, Ryssland och Kina. Varför?
“Warum ist Washington so entschlossen, dem Nahen Osten (mit Ausnahme von Saudiarabien, Bahrain, Katar und den Emiraten), Afrika, Russland und China Demokratie zu bringen, aber feindlich gegen Verfassungsrechte in Amerika?”



Dialog 2, om “livskraft”

Filosofi Posted on Mon, March 05, 2012 10:03:09

Vi lämnade dialog 1, när Fredrik “bevisade” att helheten är mer än summan av dess delar. Nu fortsätter vi efter att Lena fått fundera lite på Fredriks argument.

Lena: Ok, Fredrik, en bakterie är något mer än en samling molekyler. Jag håller med. Men jag underförstod att det finns fysikaliska och kemikaliska lagar som leder till att de här molekylerna bildar en levande organism. Tar man hänsyn till dessa lagar så vidhåller jag fortfarande att helheten är summan av dess beståndsdelar och ingenting mer.

Helle: Och varifrån kommer dina lagar då? Vem har “blåst liv i ekvationerna”, som Stephen Hawking frågade.

Lena: Ja, som idealist svarar du förstås att det är Gud, men glöm inte att Hawking är ateist. Naturlagarna är helt enkelt vår beskrivning av hur naturen fungerar. Det är inget konstigt med det.

Fredrik: Jag håller i princip med dig Lena. Naturlagarna är förstås inga inga iakttagbara företeelser, men de är objektiva i meningen att de gäller oberoende av oss. Vi upptäcker dem genom vetenskaplig verksamhet. Idealister däremot tror ofta att de bara finns i våra huvuden. Men naturlagarnas natur behöver vi nog komma tillbaka till senare. Vi kan också lämna den här frågan om helheten är mer än summan av dess beståndsdelar. När du nu är så envis, Lena…

Lena: Vänta lite. Det är en sak som jag skulle vilja lägga till om bakterier. Det fanns en riktning på 1800-talet som kallades vitalism, tror jag, och som påstod att livet bara kan förklaras om man antar att det finns något som dom kallade livskraft, något utöver de kända fysiska krafterna. Den uppfattningen finns det ingen vetenskapsman som tror på längre. Istället anser de – som jag – att livet kan förklaras helt med fysik och kemi.

Helle: Hoppsan, Lena, nu sticker den materialistiska bockfoten fram! Du är helt enkelt dogmatiskt vetenskapstroende, Lena. Du har inga bevis för det du säger!

Fredrik: Jag är inte lika säker som Lena om livskraften. Den här frågan är inte så lätt. Jag är säker på att det finns andra dialektiska materialister som inte skulle hålla med mig, men jag kan tänka mig att begreppet livskraft skulle kunna vara användbart. Titta på en tussilago som tränger upp ur asfalten. Är inte det “livskraft”? Vi talar om en egenskap som inte finns hos t.ex. stenar.

Lena: Vad är det för trams?! Det finns ingen speciell livskraft vid sidan om de kända naturkrafterna, gravitationen, den starka och svaga kraften och elektromagnetismen.

Fredrik: Hur är det med den nyupptäckta “mörka energin” då? Jag håller med Helle att du tenderar att vara lite dogmatisk, Lena.

Lena: Hursomhaver, vad ska vi prata om idag då? Du har lovat att du ska förklara det där med dialektik. Jag är nyfiken om du kan få mig att ändra min åsikt att dialektik är mumbo-jumbo…

Fredrik: Jag ska försöka. Men först tycker jag att vi diskuterar igenom det som Lena och jag är överens om, nämligen materialismen. Och som Helle inte håller med om.

Helle: Ok, men nu tycker jag att vi tar en paus och fortsätter med materialismen nästa gång.



Skydd av minoriteter och demokrati

Tankesmedjan Posted on Mon, March 05, 2012 08:40:09

Det här är en fortsättning på förra inlägget under kategorin Tankesmedjan. Det dök upp många funderingar efter demokratidiskussionen igår på politiska caféet!

En tanke som kom fram igår, var att skydd av minoriteter ingår i begreppet demokrati. Majoriteten kan alltså inte besluta vad som helst. Jag är tveksam – inte till att minoriteter kan behöva skydd, utan till att utvidga betydelsen av ordet demokrati på det här sättet. “Skydd av minoriteter” skulle kunna åberopas av privilegierade minoriteter, t.ex. stora aktieägare…

Vore det inte bra att begränsa ordet till att handla om hur styrsystemet ska fungera, inte till att handla också om innehållen i beslutet?

En anledning till att vilja utvidga betydelsen av begreppet “demokrati” är, tror jag, att det är frestande att låta “demokrati” få omfatta “allt som är bra” med en stat. Det hänger ihop också med en bild i Väst från kalla krigets tid, om att vi lever i den “fria världen”, medan öststaterna och “diktaturerna” i “u-länderna” har system som är helt annorlunda än våra “demokratier”.

Om man istället har en skala där olika länder inte är antingen “demokratier” eller “diktaturer”, utan mäter graden av folkligt inflytande på besluten, så får man en helt annan bild. Man får en gråskala, istället för en uppdelning i svart och vitt. Och bilden av Väst blir mindre smickrande…

Ibland har man sett de s.k. demokratiska fri- och rättigheterna som inskränkningar av demokratin. Och det är de också: majoriteten har inte rätt att besluta om upphävande av t.ex. yttrandefriheten.

Samtidigt är det väldigt konstigt att säga att det vore demokratiskt att upphäva yttrandefriheten. Eftersom denna kan betraktas som en förutsättning för att det överhuvudtaget ska kunna gå att fatta vettiga beslut enligt majoritetsprincipen.

En åsikt som fördes fram igår var också att vi brukar stirra oss blinda på själva röstningen som kännetecken på demokrati. Då urartar det i “melodifestivalsdemokrati”. Om inte besluten och röstningen föregås av en fri debatt, så kan inte demokratin sägas fungera som den ska.

Men jag tycker man går för långt om man säger att diskussionen före besluten har ett egenvärde, att det är den som är demokratin. Diskussionen är ett nödvändigt medel för att det ska bli bra beslut.

Demokrati överhuvudtaget är inte ett “värde” eller sjävändamål utan ett nödvändigt medel. Om man skulle kunna få ett gott samhälle utan att ägna en massa tid åt politik så vore det idealet – i alla fall enligt anarkism och radikal liberalism.