Blog Image

Hannus blogg

Om bloggen

Här tycker jag till om bl.a. kommunal-, riks- och internationell politik.

Dialog 6, Aristoteles och “formerna”

Filosofi Posted on Fri, March 09, 2012 18:08:52

Helle: Ska vi, innan vi går in på Aristoteles, sammanfatta problemen med Demokritos variant av materialism? En bokstavlig tolkning av idén att ”allt som finns är atomer som rör sig i tomrummet” vore att det alltså inte finns t.ex. röda rosor, ilskna hundar och sympatiska människor. Världsbilden är torftig minst sagt.

Lena: Ja, men den tolkningen är väl ändå överdriven. Vad Demokritos ville säga vara att t.ex. rosor, hundar och människor består av atomer. Fast hur han hade tänkt sig att reducera vår upplevelse av det röda hos röda rosor, kan man ju fråga sig. Han kände ju inte till att färger motsvaras av olika frekvenser hos ljuset.

Fredrik: Demokritos försökte, som du antyder Lena, att reducera vår verklighet till några få beståndsdelar, atomer, rum och tid. Han gjorde en radikal ”analys” av vår värld, men han fick problem, tror jag, att göra en ”syntes” utifrån dessa beståndsdelar som skulle kunna teoretiskt återskapa den värld vi känner och som består av t.ex. rosor, hundar och människor.

Ett tecken på att Demokritos kände på sig svårigheterna med den här andra, syntetiska uppgiften, är att han faktiskt ansåg att det finns ett oändligt antal olika sorters atomer! Men därmed minskade, tycker jag nog, den fördelen med hans teori, nämligen den stora enkelheten.

Helle: Jo, men vad är det för mening egentligen med att diskutera en i och för sig intressant hypotes, men som faktiskt har mer än 2000 år på nacken? Fredrik, du sa att Aristoteles hade bättre lösningar än Demokritos i vissa avseenden. Vad syftade du på då?

Fredrik: Aristoteles var också materialist, men hans världsbild utgick inte från odelbara atomer. Medan Demokritos analys av en ros förmodligen var att den består av små, osynliga rosatomer, eller möjligen en blandning av flera typer av enklare atomer, så analyserade Aristoteles rosen som en förening av materia och rosens ”form”.

Om vi tar två rosexemplar, så delar båda samma ”form”, men de består av olika ”materia”. Begreppet ”form” betyder något mer än geometrisk form. Ibland betyder ”form” ungefär detsamma som ”definition”, en beskrivning av det som är utmärkande för t.ex. en ros.
Aristoteles världsbild liknar mer sunda förnuftets, än Demokritos. Det råder inget tvivel om att t.ex. rosor finns. De är inte bara en samling atomer som råkat haka i varandra.

Helle: Som idealist får jag då påpeka att Aristoteles inte är en materialist om man använder den definition, som du i och för sig förkastade Fredrik, att ”allt är materia”. Han intresserade sig väldigt lite för ”materian”, men desto mer för ”formerna”.

Lena: Är verkligen Aristoteles intressant att diskutera idag? Då håller jag nog ändå mer på Demokritos, för hans gissning om att allt består av atomer, är något som fortfarande står sig rätt bra. Det där begreppet ”form” var väl också något han övertog från Platon, som ibland kallade formerna för idéer. Om någon kan kallas för idealist inom filosofin så är det Platon med sin ”idévärld”.

Fredrik: Jo, det är sant, men Aristoteles formbegrepp är radikalt annorlunda än Platons. Den vanliga uppfattningen bland idealistiska filosofer är att likheterna är större än olikheterna, men det håller jag inte med. Men det får vi ta nästa gång.



Alkärrsplans galleria

Lokal politik Posted on Fri, March 09, 2012 17:11:10

Det har förekommit några insändare i NP, som har varit kritiska mot planerna på en ny galleria mitt i centrum. Vi har ju redan en galleria där och en till vid Sjötelegrafen, strax utanför stan.

En av kritikerna som var trött på att kommersialismen breder ut sig, ville istället ha en park istället på Alkärrsplan. Vilket jag tyckte lät som ett utmärkt förslag!

Är man kritisk mot projektet så har man haft anledning att glädjas åt att de norska intressenterna bestämt sig för att dra sig ur. Dessutom har väl lågkonjunkturen fått projektet att gå lite i stå.

Nu har det kommit ett svar på kritiken från “Styrelsen i stadskärneföreningen”, med rubriken “Därför behövs Alkärrsplans galleria”.

Svaret är minst sagt andefattigt. Dom ser ett stort problem i att folk åker till andra orter för att handla grejer. “Som exempel i kalla siffror kan nämnas att mindre än 45 procent av konsumtionen av sällanköpsvaror(TV, kläder, texitilier med mera) stannar inom kommunen.”

“Det handlar om hundratals miljoner kronor som försvinner ut ur på grund av att vi inte kan erbjuda ett tillräckligt attraktivt utbud! Eller 200 – 300 minskade arbetstillfällen.”

Är det verkligen det här som socialdemokraterna tycker att kommunen ska syssla med? Kommunens deltagande i “Stadskärneföreningen” känns minst sagt tvivelaktig.



Maktens arrogans

Lokal politik Posted on Fri, March 09, 2012 09:06:00

Stor rubrik på första sidan i NP idag: “Folkstorm stoppade nya p-platser på Ören”. Kommunen hade tänkt bygga fler p-platser i Örens naturreservat på Torö, men drog tillbaka sin bygglovsansökan.

Jag har inte satt mig in i ärendet personligen, så jag kan inte säga att jag har någon välgrundad åsikt i sakfrågan. Men den här affären aktualiserar synen på demokrati, som vi diskuterade på politiska caféet i söndags, och som fortsatte under kategorin Tankesmedjan på denna blogg.

Nynäshamns stadsmiljöchef säger i NP-artikeln: “Vi har gjort det för att neutralisera konflikten. Men vi avser att återkomma med en ny ansökan”. Med andra ord, så säger han, dels att han struntar i vad folk tycker, dels att han tänker köra över dem, fast av taktiska skäl inte just nu.

Det som kanske är lite ovanligt är att stadsmiljöchefen talar klarspråk om sin taktik för att genomdriva ett beslut mot folkets vilja. Men så är han förstås inte heller folkvald.

När landstingsrådet Stig Nyman tänker lägga ned geriatriken i Nynäshamn, vilket alla förstår att han vill göra, så tillämpar han också taktiken att retirera tillfälligt för att komma igen senare. Ja, han är så listig så att han tänkt sig att delegera nedläggningsbeslutet till någon annan, nämligen ett privat vårdföretag.

Vad vi kan lära av dessa två exempel är att våra “demokratiska” makthavare inte bryr sig om folkets vilja. Varför ska vi då bry oss om de “demokratiska spelregler” som dessa herrar använder för att sätta demokratin ur spel?

Makthavarna går en balansgång mellan att låtsas ta hänsyn till folks åsikter samtidigt som de också gärna vill visa att dessa är betydelselösa. Ett effektivt sätt att visa det senare, är att utlysa en folkomröstning och sedan strunta i att genomföra folkomröstningsbeslutet.

Ett övertydligt exempel är folkomröstningen om högertrafik. Frågan om vilken sida av vägen vi ska köra bil, är ju inte speciellt viktig rent politiskt. Men just därför var det genialt av politikerna att demonstrera för folk att inte ens i en sådan skitfråga respekterar vi folkviljan. Exempel på större frågor är förstås den om kärnkraften, och den nu aktuella frågan om eurosamarbetet, dit alliansen och socialdemokraterna håller på att baxa in oss in i. (Europakten har kallats för “självmordspakten” av ledande borgerliga ekonomer – fast det är ju inte de rikaste 1 %-en som drabbas av den extrema “åtstramning” man tvingar fram.)